Ingen kan väl vid det här laget missat att mitt älskade smultronstället öppnat i Umeå. Jo på dessa dagar sedan öppningen har jag redan hunnit vara där 3 gånger varav en gång 2 i rad på mitt smultronställe, min oas i livet, min tillflykt på jorden, det bästa stället i hela världen - IKEA. (På fredag firar Ikea Umeå sin 2 veckors dag)

Jag konstaterar fortfarande lika stolt som förut nämnada inlägg då lillemannen var en betydligt mindre variant att jag lyckats otroligt tillfredsställande med min uppfostran av just Theo(jo Tilde också förvisso men hon har inte blivit tvingad till just detta utflyktsmål), denna lilla människa som skall växa upp till en ansvarstagande, skattebetalande samhällsmedborgare. 

Han har helt enkelt förståt IKEAs charm utan att knappt varit där. Bara åsynen av huset fick hela kroppen av skrika av längtan och be oss köra dit.

Denna lilla fyraåriga pojke valde alltså på sin lediga dag helt utan protest för dryga veckan sedan att köa för att få strosa genom den ny öppnade butiken som för dagen slog upp sina dörrar för allmänheten! Han gick med målmedvetna steg och bestämdhet i blicken och letade efter exakt dom saker han tyckte fattades hans rum. Att han fått för sig att dom tillverkar transformers hör inte till saken! 

Det som tidigare var ca 28 mil mellan Umeå och Sundsvall är alltså ett minne blott, numera är IKEA oasen endast 10 min bort. Farligt kan vissa tycka. Härligt kan jag jag påstå. Då jag av erfarenhet vet att det tar på krafterna att bränna stålar så brukar jag försöka trycka i oss något ätbart innan avfärd, för så här i öppnings skedet verkar faktiskt varje människa sukta efter IKEA köttbullar. Tur nog var jag upplyst om detta via socialamedier. När det sedan äntligt då var dags att börja rundturen på övre våningen, börja han dock fundera på att gå till det där frestande barnlandet, men beslutar sig ändå för att shopping med mamsen är ju faktiskt det roliga, och kämpar vidare. När övre våningen var avklarad är mamman och Danne fika sugna. Det är Theo också. Som någonting förvirrat undrar vars sjutton leksakerna egentligen var. Då tar vi oss en fika. När sedan den nedre våningen står på tur är vi båda taggade igen. Theo springer mellan avdelningarna och hinner se allt i ultrarapid fart medan vi rullar i sakta mak runt mellan kastruller, lampor och gardiner.

När vi sedan gjort oss skuldfria i kassan och betalat den stackars ensamma lampa och det mjukdjur som hamnat i vår påse så är det dags att åka hem. Det är trots allt bara 10 min hit nu, resten tar vi sen.

Hämtar upp Tilde från förskolan på vägen hem och packar sedan i lugn och roupp mina två varor. Medans Theo frågar när vi åååker till IKEA.

Eller sa han toys r us? 

Nä det var nog IKEA han sa... 

Nä det måste vart IKEA! Den pojken kommer att bli något stort någon dag. 

Tack Ingvar Kamprad